Provning 71 med MALTE

På gårdagens provning var alla fem MALTE-medlemmar på plats. När de kom ner i källaren stod det en tavla på varje stol. Vi fortsätter traditionen med att skapa en minnestavla efter varje större whiskyresa. Detta var ett minne från vår resa till Skottland som vi genomförde ibörjan av sommaren. Ibörjan av kvällen blev det mycket snack om denna resa. Det lät som alla var nöjda med nämda utflykt.

I glasen denna kväll fanns:

1. Glenrothes Select Reserve , Speyside Skottland  , 43% , 399kr
2. Glengoyne 12år , Highland Skottland , 43% , 449kr
3. Glenmorangie Tayne , Highland Skottland , 43% , 464kr , 100cl
4. Glen Deveron 16år ,  Highland Skottland , 40% , 600kr , 100cl

Fyra olika Glen konkurerade om uppmärksamheten på denna whiskyprovning. Glen betyder dalgång på gaeliska. Det finns ett 20-tal skottska destilleri som heter Glen i förnamn. Glenfiddisch, Glenfarclas mm mm. Glenrothes doftade riktigt inbjudande. 98 procent av deras produktion går till blendedindustrin. Famous Grous och Cutty Sark är två varianter där Glenrothes återfinns i. Glengoyne fick fina vitsord. Det roliga med detta destilleri är att produktionen sker i Highland och lagerhusen ligger i Lowland. Glenmorangie Tayne har finishedlagrats på Amontillado sherry cask.  Alla jublade inte över denna smak men jag tycker att den klarade sig bra i detta sällskap. Glen Deveron kommer från ett destilleri som heter Macduff. Alltid trevligt att se en hyfsat hög årgång på en flaska nuförtiden då det kommer en jämn ström med nasare hela tiden. (nas= no age statment).

Till kvällens öl serverades det sillmacka med ägg och skagenröra. Till kaffet hade vi kladdkaka med grädde. Ett stort tack till Filip för den goda kladdkakan som han hade bakat.

Whisky som dracks på Maltes resa till Skottland 3:e Juni – 7:e Juni 2016

Följande whisky konsumerades av Maltes medlemmar på resan till Speyside, Skottland 2016.

50.71 Alfresco brunch , 58,2% – The Scotch Malt Whisky Society

ABERFELDY 12 år , 40%

ABERLOUR NEW Make , 63,5%

ABERLOUR Cask Strength Edition , 17 år , 50,2%

ABERLOUR Hand Filled , 16år , 56,5%

ABERLOUR 10år, 40%

ABERLOUR 16 år , 43%

ABERLOUR A`bunadh , batch 53 , 59,7%

BALVENIE Caribbean Cask 14 år , 43%

DAILUAINE 16 år , 43%

DALMORE Cigarr Malt , 44%

DALMORE Valour , 40%

GLENFARCLAS 12 år , 43%

GLENFARCLAS 15 år , 46%

GLENLIVET New Make , 63%

GLENLIVET Single Cask 15 år , 50,4%

GLENLIVET Hand-Filled 18 år , 48,9%

GLENLIVET Single Cask 25 år , 40%

GLENLIVET Single Cask 30 år , 40%

GLENLIVET Single Cask 40 år , 40%

GLENLIVET Single Cask, 1977, 39 år

JURA Prophecy , 46%

MACALLAN Gold , 40%

MORTLACH 15år , 43%

PAUL JOHN Single Cask , 59,5%

SPEYSIDE Cooperage 10 år , 40%

Theperfectsip – Batch 1 , 15år , 46%

TOMATIN

TOMATIN Cù Bòcan , 46%

Whiskydestilleri som besöktes på Maltes resa till Skottland 3:e Juni – 7:e Juni 2016

Följande 20 whiskydestillerier besökte vi på vår resa till Skottland. På Aberlour gick vi en rundtur med guide med efterföljande whiskyprovning. På Glenlivet hade vi en whiskyprovning med avslutning i ett warehouse. Övriga destillerier stannade vi till för titt i deras besökcenter allternativt stannade och fotograferade om det inte fanns något besökcenter.

Aberlour

Balindallocho

Balvenie

Ben Riach

Cardhu

Craggonmore

Craigellachie

Dufftown Destilleri

Glendullan

Glenfarclas

Glenfiddish

Glenlivet

Glen Grant

Glen Keith

Glen Morray

Longmorn

Macallan

Mortlach

Strathisla

Tormore

Maltes resa till Skottland 3:e Juni – 7:e Juni 2016 Dag 5

7:e Juni 2016

Idag fick vi betala extra för frukosten då detta inte ingick i
hotellpriset. Då man inte vet när man äter hotellfrukost nästa gång så
slank det ner rikligt med mat. Efter att vi checkat ut så tog vi en längre
runda på stan. Aberdeen har drygt 236 000 invånare och är dessutom
Skottlands tredje största stad. Vi började vår rundtur till en whiskyaffär
som inte låg allt långt ifrån hotellet. Även här fanns många godbitar att
välja mellan. Därefter hamnade vi på ett större köpcenter. Till slut var vi
ända nere till Aberdeens sandstrand. Där käkade vi på Frankie & Bering´s.
Vi berättade för en del skottar att vi hade nu varit på två resor till
Skottland och vi hade haft fint väder nästan hela tiden. De hade svårt att
tro oss.

Här satt vi utomhus och njöt i det fina vädret. Strax efter måltiden drog
dimman in. Vad jag förstår är det inte helt ovanligt att dimman drar in
över Aberdeen hyfsat ofta. Vi sökte oss så småningom tillbaka mot hotellet.
Vi stannade till på två krogar, där vi släckte törsten. Senare på
eftermiddagen hämtade vi ut våra bagage från hotellet och packade in dem i
vår buss. Sedan körde vi till flygplatsen och lämnade tillbaka vår hyrbil.
Den gick igenom inspektionen. Håkan lyckades att köra turens alla 55 mil
utan att göra märke på bilen trots alla smala gator. Det var inget svårt
jobb att vara andreförare. Jag körde nämligen inte en endaste meter! När vi
väl checkat in fick vi smaka Dalmore Cigar Malt och Dalmore Valour i
whiskybutiken. Damen som bjöd blev lite förnärmade när Tomas sa att han
inte tyckte det var så stor skillnad på dessa båda whisky. LG köpte med sig
en Scapa hem och jag hittade en flaska som kan vara bra att ha till
framtida provning. Innan vi gick på planet tog vi en sista måltid i
Skottland. Det är bara att konstatera att det gick ingen nöd på oss när det
gäller matintag under resan. Planet vi flög hem med var mycket mindre än
det vi flög dit med. När vi stod på startbana gav piloten full gas som
vanligt, i ungefär tre sekunder sedan blev det bromsning för hela slanten!
Detta är första gången jag har varit med om en avbruten start. Piloten
meddelade att det hade blivit fel på något syresystem i cockpit, därför
hade han valt att avbryta starten. Första tanken för min del var att det nu
skulle ta flera timmar för genomgång av planet innan vi kunde göra ett nytt
startförsök. Vi vände dock bara om och fem minuter senare var vi i luften.
När vi landade på Kastrup stod en taxi och väntade på oss. När vi kom till
Öresundsbron blev vi stoppade av polis för genomgång av vår taxi. Det var
nämligen gränskontroll pga flyktingkrisen. När vi kom till Hyllie skiljdes
vår vägar åt.

Alla var nöjda med denna resa. Fint väder, god mat, trevliga whisky och
underhållande sällskap— Vem kan klaga?

The End

Mc Skottland provning 10 – sommarprovning med grillning

Denna dag samlades herrarna för en whiskyprovning kl 14.30. Patric och Niklas hade lämnat återbud. Tydligen prioriterade Niklas en viss Bruce Springsteen före whisky. Denna man hade nämligen koncert i Göteborg samma dag.

I glasen denna dag fanns:

1. The Ten Profile 00 , Single Grain Skottland , 40,1% , 542kr
2. Tycho´s Star, Spirit of Hven Sverige, 41,8%, 495 kr, 50 cl
3. Danica Whisky(Non peated), Braunstein Danmark, 42%, 498 kr, 50 cl
4. Laphroaig Hand-fill, 1999, 15 år, cask No 5174, Islay Skottland, 60,3%

The ten, profile 00 fasnade Lelle för direkt.  The ten finns i tio olika profiler: 00-Single Grain, 01-Light Lowland, 02-Light Speyside, 03-Light Highland, 04-Medium Speyside, 05-Medium Sherry, 06-Medium Highland, 07-Medium Isly Peat, 08-First Fill Sherry Cask  och 09-Heavy Islay Peat. Det blev en hård kamp mellan hven och dansken. Dessa två är det första som dessa destillerier har släppt med något lägre prislapp. Hven hade mycket seriösare förpackning i trä medan dansken hade en märklig kartong. Två trevliga whisky som finns att hitta på många Systembolag. Laphroaigen hade jag själv tappat från en tunna efter en rundtur med Malte på nämda destilleri. Det var en riktigt rökig och stark buse. Många hälde i vatten efter första sippen. Får jag säga det själv, är det en fantastisk whisky– om man gillar rökig whisky, så klart.

Klockan 17.30 anslöt damerna till en fördrink i det finna vädret. Jägaren Lelle hade varit vänlig nog att ta med kött bestående av dovhjort och vildsvin. Peter hade tagit på sig jobbet att vara grillmästare. Dagen innan hamnade köttet i marinad som bland annat bestod av chilli och whiskey-Tullamore Dew. Alla berömde grillmästaren, köttet smakade fantastiskt. Många av oss hade knappt varit inärheten av dessa typ av kött innan. Till köttet hade vi potatisgratäng, sås och sallad. Efterrätten bestod av äpplekaka med vaniljsås. Även äpplekakan fick mycket beröm. Det såg ut som alla trivdes med kvällen då det var mycket skratt och allmänt trevlig stämning.

Maltes resa till Skottland 3:e Juni – 7:e Juni 2016 Dag 4

6:e Juni 2016

Vi vaknade upp och konstaterade att idag var det Sveriges nationaldag. Av någon anledning har de flesta av oss lyckats att fira just denna dag utomlands tre år i rad. Började annars dagen med ännu en stabil frukost innan vi packade och checkade ut från Aberlour Hotel.

Hotel Aberlour

Eftersom Walkers kexfabrik ligger i Aberlour stannade vi till en stund och gick en runda i deras shop. En del av oss shoppade en del för att ta hem som gåvor. Sedan körde vi vidare till Speyside Cooperage, som ligger strax utanför Dufftown. Detta är ett tunnbinderi där de reparerar och tillverkar nya whiskytunnor. Vi hade bokat deras VIP-tur. Det första vi fick var varselkläder, skyddsglasögon och handskar. Sedan fick vi intyga att vi skulle följa en massa regler. Turen började med att vi fick se en film om bolaget och lite allmän info om whiskytunnor. Vår guide var tillbörjan lite strikt och stel. Hans namn var Ronnie Grant, Head Guide. Men när han märkt att vi ställde genomtänkta frågor, tinade han upp och ”släppte handbromsen”. Han blev riktigt trevlig och mycket intressant efter ett tag. Vi fick reda på att det låg 250 000 tunnor som låg och väntade på att få sig en genomgång. Att hamn mitt i produktionen endast någon meter från en cooper var intressant. Innan fick vi reda på att de får betalt per tunna, därför håller de ett högt tempo. Våra instruktioner löd: kom inte för nära, de stannar inte för något. Tydligen ska de vara skottlands bäst betalda arbetare. Micke försökte luska fram på hur mycket de tjänade. Svaret han fick: skriv på för fyra år så får du reda på det. Det är verkligen ett hårt jobb i högt tempo. Vår Gudie hade varit tunnbindare i 20 år och 21 år i sin nuvarande tjänst. Vi fick på nära håll se hur det gick till att när de eldar insidan av tunnorna. Detta görs för att få fram spännande smakar när whiskyn lagras i tunnan. När en tunna var reparerad provtrycktes den med vatten för att se om de höll tätt. Jag råkade fråga vad som händer om en tunna inte ät tät. Ronnie blängde på mig och svarade att det är inget som händer här. Om en tunna inte är tät, skickas den tillbaka till samma person som har varit inblandad innan. Dock får de inte betalt denna gång. Efter den intressanta turen hade de dukat en fika till oss. I denna ingick deras egen whisky som hade producerats på ett okänt destilleri. Vi fick äran att gissa var den kom ifrån. Vår guide sa dock direkt att han inte fick avslöja var den kom ifrån. Vi gissade Glen Grant, det syntes på honom att vi mycket väl kunde ha rätt………….

Efter turen körde vi till Craigellachie, Dufftown destilleri, Mortlach och Balvenie. Dessa destilleri hade inga shopar men foto kunde vi alltid ta. Därefter körde vi till Glenfarclas. Ett av få destilleri som inte ägs av stora koncerner. Detta är familjeägt sedan sex generationer. Detta var det enda stället på alla destilleri som vi besökte denna gång, som vi fick smaka gratis whisky. På vår förra resa på Islay fick vi smaka gratis på i stort alla ställe. Vet ej om policyn har ändrats över lag eller det är annorlunda i Speyside. Vi fick gå in i ett rum och smaka deras 15-årig. Helt plötsligt hamnade vi i ett sällskap som hade en guide med sig. Fick där lära oss en hel del om Glenfarclas. Detta provningsrum var tillverkat av inredningen till en gammal båt- mycket stiligt rum får jag säga. Därefter styrde vi skutan norrut till Elgin. Vägen dit gick mestadels på småvägar. Väl där käkade vi på The Ashvale innan vi besökte Gordon & McPhails kända whiskyshop. Denna oberoende whiskybuteljerare har funnits sedan 1895, hade mycket att erbjuda. Sedan drog vi vidare norrut till Lossiemouth som ligger vid kusten. Håkan och Tomas var här dagen innan, så det var inga problem att hitta. Det gick höga vågor på sjön och i luften kom det stridsplan om och om igen. Lossiemouth har nämligen en RAF-bas. Därefter började vi leta oss tillbaka till Aberdeen. När vi väl hade kommit hela vägen till Aberdeen så letade vi oss fram till vårt hotell – Mercure. Ett trevligt hotell som låg centralt. Rumsfördelningen denna natt blev att Micke och LG delade rum, Håkan körde eget och Tomas och jag själv delade rum. Vi tog sedan en promenad på stan och hamnade på The Filling Station, där vi åt kvällsmat. På denna måndagkväll var det väldigt ödsligt på på denna restaurang. Det var inte många bord som var upptagna på detta hyfsat stora ställe. Vet ej om det var för att de asfalterade utanför. Detta hördes dock inte in i restaurangen. Vet ej om detta börja bli lite tjatigt?— men vi hade fint väder även denna dag! Kvällen avslutade vi i vår hotellbar. Där hade de specialpris på Alfresco brunch 50.71. En whisky från The Scotch Malt Whisky Society. Det är en 25-årig whisky från Bladnoch. Jag citerar Tomas: En av de bättre whisky som jag har smakat på resan. Normalt pris var 20 pund för en dram, men denna kväll kostad den 5,5 pund. Resan klipp som konkurrera med Haggis köpet.

Maltes resa till Skottland 3:e Juni – 7:e Juni 2016 Dag 3

5:e Juni 2016

Idag var det dags att göra golfdebut i Skottland för Micke, LG och jag själv. Tid var bokad på Dufftown golfklubb. Därför hade vi beställt extra tidig frukost denna dag. Vi hade erbjudet de andra två att gå caddy till oss, men de hade vänligt men bestämt avböjt detta erbjudande. Tomas och Håkan släppte av oss golfare vid golfbana.

Sedan körde de runt i området och lyckades att boka av följande whiskydestilleri: Longmorn, Glen Moray, Ben Riach, Craigellachie, Glen Grant och Glendullan. De körde även upp till Elgin och vidare till Lossiemouth som ligger vid kusten. På vägen dit var de med om en koincident. Tydligen var det en ko som gick mitt på vägen. Långa köer uppstod innan kon blev utjagad på närliggande fält. Väl framme i Lossiemouth tog de en promenad på stranden. Tomas lyckades att hitta en lämplig affär där de sålde Haggis på konservburk. Priset här var betydligt lägre än vad han hade hittat innan. Därför slog han till och köpte inte mindre än 24 burkar! Enligt hans uträkningar tjänade han 2250 kr på denna affär. En burk i Malmö kostar nämligen 115kr. Hans son har nu haggis för ett bra tag framöver.

 

När vi anlände till golfbanan var det släkt och låst vid just denna tid som vi hade bokat. Vi blev lite ställda för de andra hade precis kört iväg. Måste erkänna att jag började tvivla ett par sekunder på Mickes bokning. Vad hade gått fel? Tack och lov kom det en stund senare en person som kände till vår bokning. Vi hämtade ut golfklubbor, golfvagnar och stegade till första tee. Startern frågade om vi spelade golf i Sverige. I och med vi intygade detta fick vi spela från backtee som här var vit men längdmässigt mer påminde om gul hemma vid. De två första hålen gick ganska kraftigt uppåt och man började så smått tro att nu skulle banan börja plana ut. Plötsligt fick vi Micke syn på en golfbil upp i bergen! Det visade sig att hela banan låg på en bergssluttning. Det var många höjdmeter upp och ner hela rundan. När vi gick ut var det molnigt och lite svalt men redan efter ett par hål hittade solen fram och det var ett fantastiskt väder resten av rundan. På 10:ans tee var det en helt otrolig utsikt över en hela dalen. Den gamle storspelaren Sam Torrance har uttalat att det är den vackraste utsikten från en tee på skottska banor. På denna tee trollade Micke fram en 5cl-flaska av Ardbeg 10år. Denna hade han sparat från resan för två år sedan. Den stod på hans och LGs rum på hotellet på Islay. De hade vänligheten att dela med sig till mig också. Den smakade väldigt bra även om det var lite annorlunda att stå mitt i Speysides kärna och smutta på en rökig whisky. Ett av hålen var väldigt annorlunda då man slog rätt över förra greenen. De historiska resultaten blev: HO 89 slag, LG: 99 slag, MW: 119 slag, par var 68. Vi gav Dufftown golfbana höga betyg. Bra skicka och spännande utmaning. Denna bana hade anor från 1896. Solen tog hårt på oss där bl.a. Mickes panna såg ohälsosam röd ut. Höjdmeterna som vi avverkade tog också på krafterna. LG kände av sin bråkiga rygg. När vi hade lämnat tillbaka våra klubbor och betalt greenfee mm så anlände de andra lämpligt nog med bussen.

Vi körde till The Stuart Arms Bar & Restaurant i Dufftown och käkade. Det satt fint med en kall öl efter golfrundan. Efter maten gick vi till The Whiskyshop Dufftown. Det var ett imponerande sortiment av whisky. Normalt när det finns whisky som kostar stora pengar brukar dessa stå i glasskåp. Här stod dyrgripar blandat med whisky med vanliga prislappar. Håkan köpte en Mortlach 21år. Sedan körde vi till Glenfiddich whiskydestilleri. Vi tog de obligatoriska korten och tog en rundtur i shopen. Här fanns också möjlighet att spendera hur stora summor som helst om man ville ha äldre whisky. Nästa stopp blev Glen Grant. Planen var att vi skulle fika här men de stängde kort tid efter vi anlände. Vi tog en snabb promenad i någon park som man egentligen skulle betala en slant för. Men vi slapp detta på grund av det var stängningsdags. LG var nu desperat efter kaffe. Vi löste problemet med att köra tillbaka till Aberlour och besöka det 4-stjärniga hotellet Dowans. Där satt vi ute i solskenet i en trevlig miljö och tog var sin dricka. Vi bokade bord i restaurangen för kvällens middag. Tillbaka till vårt hotell för att lämna tillbaka bussen och slappa en stund på rummen innan vi gick tillbaka till Dowans Hotell. Här var det hög klass på maten. Tomas beställde en pizza med Haggis på. Han påstod att den smakade bra.

The Still Clubs klubbrum på Dowans hotell.

Detta hotell hade en egen whiskyklubb som gick under namnet The Still Club. Denna hade ett eget rum som hade cirka 500 olika flaskor whisky i glasskåp. Det gick att köpa vilken whisky man ville, så klart fanns här olika prisklasser. Följande whisky valde vi ut: HO: Tomatin Cu Bocan, TA: Jura Prophecy, HB: Dailvaine 16 år, LG: Glenfarclas 12år och MW: The perfect sip- Batch 1, 15 år. Det gick bra att sitta och dricka whiskyn i detta rum. Med den omgivningen, smakade whiskyn extra gått. Vi avslutade kvällen i vårt hotells bar. När vi summerade dagen var vi nöjda, ännu en dag med mycket skratt och allmänt trevlig stämning.

Maltes resa till Skottland 3:e Juni – 7:e Juni 2016 Dag 2

4:e Juni 2016

Morgonen startade med en traditionell brittisk frukost. Planen för idag var att köra runt i omgivningen och besöka ett antal whiskydestilleri. Där efter hade vi bokat en rundtur på vårt lokala destilleri dvs Aberlour, med efterföljande whiskyprovning. Enligt vår gps hade vi cirka 7 minuter till Macallan. De höll på att bygga ett nytt destilleri. En enorm byggnad med ett böljande tak som säkert kommer att se häftigt ut när det blir klart. Misstänker att det kommer att dröja ett bra tag innan det är igång med full produktion. Här fanns ett enormt antal warehouses där whiskytunnorna ligger förvarvarade. Vi gjorde ett besök i deras whiskyshop. Här fanns många varianter som kostar stora pengar. Vi upptäckte att ofta är det billigare att handla på Systembolaget än i destilleriernas shopar. Det är mer om man kan hitta något som inte finns på bolaget som det kan vara intressant att slå till. Vi gick en runda utanför det gamla destilleriet. Efter Macallanbesöket körde vi till Cardhu. Det var en stor kontrast mellan dessa båda destilleri. Mindre, äldre och mer tradionellt. Det fanns betydligt fler varianter av whiskyn Cardhu än man kan hitta på Systembolaget. Cardhu är en viktig del i Johhny Walker. Nästa destilleri att besöka blev Tormore. Vacker och stilig byggnad som helt saknade shop/visitorcenter. Blev lite snabba foto innan vi körde vidare till Cragganmore. Här fanns det återigen en shop att besöka. Då många av destillerierna är ägda av jätten Diaego, var utbudet rätt så lika i många shopar. Vädret var verkligen på vår sida idag. Sol och vindstilla kan man inte klaga på när man är på brittiska öarna. Sedan gav vi oss ut på en härlig tur på småvägar med obefintlig trafik i en underbar miljö i bergen. På vägen tillbaka besökte vi Balindallocho, ett destilleri sidan om en golfbana. Detta nystartade destilleri blev fotograferat och sedan drog vi tillbaka till vårt hotell och ställde bussen. Håkan klarade dessa mil på ett galant sätt. Det märktes att han har blivit en rutinerad förare när det gäller det här med att köra på vänster sida. Lunchen intogs på vårt hotell. Fish & Chips intog merparten av folket. Vi bodde 500 meter från Aberlour destilleri. Det blev en lagom promenad efter lunchen. Rundturen startade med en genomgång av säkerhetsfrågor. Därefter fick vi följa alla stegen i produktionen. Veckan innan vårt besök hade de varit tvungna att stänga av en panna, då den hade börjat uppföra sig konstigt. Hade de inte stängt av denna panna, hade den riskerat att kollapsa. En ny panna väntades att komma på plats någon vecka senare. Kontenta av detta var att produktionen endast gick på halvfart vid vårt besök. Då Malte har varit på rundturer på whiskydestilleri förr, var det inte några speciella nyheter. Det som är unikt med Aberlours produktion är att de har två stycken torn som renar produktionsvattnet biologiskt innan det släpps tillbaka till ån. Guiden som vi hade kändes nervös och hade väldigt svårt att stå still. Speciellt Tomas hade svårt för denna person. Efter avslutad rundtur var det dags för whiskyprovningen. I provningsrummet stod denna även gång sex olika glas. 1 st newmake och 1 st 17-årig cask strength, 1 st 16-årig sherry variant, 1 st 10-åring, 1 st 16-åring samt 1 st a´bunadh, samtliga naturligtvis modell Aberlour. Det fanns mycket trevligt i dessa glas. Inte här heller kunde inte vår gudie stå stilla. Han marscherade runt bordet ett antal varv med klackarna ekande i rummet. A´bunadh är helt klart en trevlig whisky som här hade hård konkurrens med 17-årigen och 16-åring sherry variant. Efter turen blev det ett besök i shopen där Micke och Håkan köpte var sin Aberlour a´bunadh. Sedan drog vi till Mush Tun och släckte törsten med var sin öl. Eftersom vädret höll sig bra in på kvällskvisten gick vi en tur i skogen upp till ett vattenfall där Aberlour destilleriet hämtar sitt vatten. Det blev en vacker promenad på cirka 40 minuter tur och retur. På vägen hem stannade vi till i den lokala affären och bunkrade till morgondagens golfrunda. Kassörskan började prata med LG. Han uppfattade inte vad hon sade så jag berättade det för honom på svenska. Sedan började kassörskan prata tyska med LG! Middagen intogs på vårt hotell. Stek och spagetti och köttfärssås var det som gällde denna kväll. En del körde hela köret med tre rätter. Eftersom det hade varit lite liv på hotellet under natten efter ett bröllop, så var vi slitna och avslutade i hyfsat tid även denna kväll.

Maltes resa till Skottland 3:e Juni – 7:e Juni 2016 Dag 1

3:e Juni 2016

Nästan exakt på dagen två år efter Whiskyklubben Malte senast var i Skottland, var det nu dags för en nu tur till Whiskyns förlovande land. Det första embryot till planering skapades under hösten 2015. Samtliga medlemmar samlades 06.30 vid Taxirutan på Hyllie, Malmö. Mikael Westerberg, Håkan Bengtsson, Tomas Arley, Lars-Göran Larsson och undertecknad Henrik Ohlsson lyckades alla komma till nämnda samlingsplats och dessutom vid rätt tidpunkt.

LG hade bokat en Taxi, som tog oss över Öresundsbron till Kastrup (flygplatsen i Köpenhamn). Efter vi checkat in bagage och skrivit ut boardingpass gick vi igenom säkerhetskontrollen. Ingen dramatik här. Vi gick så klart igenom whiskyavdelningen i shopen på Kastrup. Det visade sig att här bjöd en vänlig dam på Aberfeldy 12 år. Resan första men långt ifrån sista whisky. Tomas lyckades även hitta andra spritdrycker att provsmaka. I och med att klockan inte var så mycket, tyckte inte ens LG att mat skulle intas innan vi lämnade Köpenhamn. Det var lång ifrån trångt på flygplanet. Skulle uppskatta att planet inte ens var fyllt till en tredjedel. Vi lämnade ett sommarvarmt Köpenhamn och landade 1,5 timme senare i ett regnigt och betydligt svalare Aberdeen. LG hittade så klart något att äta på planet.

Efter hämtat ut våra bagage gick vi till hyrbilsavdelningen och hämtade ut vår hyrbil, en Ford Transit. Håkan anmälde sig frivilligt till att vara förste förare. Undertecknad anmälde sig till att vara andreförare. LG hade taget med sin kompis TOM-TOM även denna gång. Denna gps hittade även i denna del av Skottland. När vi lämnade flygplatsen tog vi sikte på Aberlour. Efter en stunds körande observerade Micke att vi snart skulle passera en ort som lät som Inverarry, dvs Inverue. Denna ort som vi hade stora problem att uttala på förra resan. Inverue var inte lättare att uttala! Första whiskydestilleriet som vi besökte på denna resa blev Strathisla, ”The home of Chivas Regal”. Det blev ett besök i deras visitercenter och lite fotograferande i denna härliga miljö. När vi parkerade bussen hade LG synpunkter på hur denna skulle stå. Han ville att den skulle stå så att det bara var att köra framåt när vi skulle köra där ifrån. Håkan kom med en underbar kommentar. Han sa nämligen: ska du sno något? Det blev mycket skratt i bilen. En lite stund senare kom vi fram till Keith. Där stannade vi vid destilleriet Glen Keith. Här fanns det inget visitcenter, men vi tog de obligatoriska fotona. Detta ställe stack ut på ett väldigt speciellt sätt. Det doftade väldigt intensivt av whisky här. Inga andra whiskydestilleri som besöktes på resan kom i närheten av denna intensitet av whiskydoft. Efter en stund körande till kom vi fram till Aberlour. Det var mycket begränsad trafik på merparten av denna tur. Vi checkade in på Aberlour Hotel. Tomas och undertecknad delade rum medan övriga fick singelrum. Vid hotellets parkering var det mycket trångt. Men vår eminenta chaufför lyckades parkera trots detta.

Nu höll alla med LG att det var dags att hitta något ställe att äta. Aberlour är långt ifrån någon stor stad. Vi hade hittat någon lista på Skottlands 25 bästa whiskykrogar. En av dessa fanns på ett par hundra meters avstånd från vårt hotell. Mush tun innehåller världens enda kompletta samling av Glenfarclas-the family serie. Om man önskade gick det att beställa en dram från årgångarna 1952-2000. Skulle man ge sig på de äldre årgångarna behövdes det en betydligt större resebudget än någon av oss hade. De yngre var inte helt gratis de heller. Vi beställde in mat. Hamburgare och en pint blev det för de flesta. Micke lyckades beställa något som vi senare fick reda på att det skulle ta lång tid. Planeringen var nämligen så att vi hade typ knappt en timme på oss innan en taxi skulle hämta oss och köra till Glenlivet. Ett tag så trodde vi att det brann i köket då det helt plötsligt luktade bränt och det blev en väldig aktivitet med bland annat en del telefonsamtal. Det var tydligen ingen fara, allt lugnade ner sig efter ett tag. När klockan närmade sig vår upphämtningstid kl.13.00, i rasande fart och vi fortfarande inte fått någon mat var vi tvungna att kolla vad som hände. Vi förklarade situationen. Svaret vi fick var att Mickes grisbit tog lång tid! Men inga problem här. Vår servitris ringde till taxibolaget och flyttade fram taxitiden en kvart och fixade dessutom så att vi blev upplockade precis utanför puben.

Vi blev upphämtad av en taxichaufför med brett munläder. Taxiresan till Glenlivet tog cirka 20 minuter. Där hade vi bokat en provning som gick under namnet Legacy Tasting Experience, Denna provning kostade 60 pund per person. Provningen utfördes i ett väldigt häftigt rum med ett stort träbord och diverse flaskor på ena väggen. I ena hörnet fanns det också en bar. När vi kom in och satte oss på våra platser stod det sex olika glas med dricka. Det visade sig innehålla ett glas med new make och fem olika whisky. Whiskyn visade sig vara 1st 15-årig, 1 st 18-årig, 1 st 25-årig, 1 st 30-årig och 1 st 40-årig Glenlivet. Det var verkligen en trevlig blandning av whisky. Endast en av dessa gick att köpa i shopen. Vår provningsledare var en trevlig men lite orutinerade dam. Detta var endast andra gången hon höll denna provning. Det var mycket focus på om whiskyn skulle vattnas eller inte. Hon blev väldigt imponerade av mig när jag lyckades förväxla vattenglaset och newmakeglaset. Jag tog nämligen en stor klunk av fel glas innan jag upptäckte misstaget. Deras new make ligger på 63%! Förutom Malte var även ett par från Stockholm med på denna provning. Det var tydligen hans födelsedag denna dag och det var hans födelsepresent. – Inte illa. Provningen avslutades i Warehouse no 1 där vi fick prova en Glenlivet som destillerats 1977. På något sätt blir det inte bättre än så, att få dricka whisky som precis att blivit uppfiskat från en whiskytunna. Hela tillställningen var utsatt till 90 minuter men totalt tog det ganska exakt två timmar. Vi avslutade i provningsrummet där vi fick var sin bok om historien om Glenlivet samt en Quaich. Quaich är en skottsk vänskapsskål med två handtag. Vi avslutade det trevliga besöket på Glenlivet med en rundtur i deras utställning.

Sedan var det dags med en taxitur tillbaka till Aberlour. Vår taxichauffis försökte hitta restaurangtid till oss i grannbyn till Aberlour, nämligen Craigellachie, utan att lyckas. Tillbaka till hotellet och lämna av våra gåvor. Sedan blev det en promenad längs floden Spey. En flod som är populär även för fiskare. Vi fick reda på att det var fiskeförbud på söndagar i Spey. Därefter släckte vi törsten på Mush Tun. Efter en stund återkom hungern. Det roliga med menyn på detta ställe är att till alla rätter står det vilken whisky de rekommenderar till just denna maträtt. Tomas och jag själv valde dagens med whisky. Det var kycklingcurry, ris med någon stark röra och en indisk whisky Paul John cask strength på modiga 59,5 %. Efter smakat på maten började vi svettas av den starka smaken. När vi sedan smakade på vår whisky blev det en otrolig smakkombination. Det var som eld hade brutit ut i munnen. Nu forsade svetten i stora floder och det blev till och med lite svårt att andas ett par sekunder. Det blev en matupplevelse som sent ska glömmas. Därefter tog vi en promenad på byn. Återigen konstaterade vi att det inte var många som var ute i denna lilla ort. En lång dag avslutades i hotellbaren. Inget ställe som hade någon chans att konkurrera med Mush Tun, varken när det gällde utbud eller mysighet.

 

Provning 70 med MALTE

Nu är det inte lång tid kvar till MALTE befinner sig i Skottland! Om knappt två veckor är vi i Speyside för diverse whiskyutflykter. Denna provning präglades mycket av denna resa. Vi tog de sista besluten om vad vi ska hitta på dessa dagar. Nu är flyg, hyrbil, hotell och whiskyturer bokade.

I glaset denna kväll fanns:

1. Kilkerran, 60,2% , The Tasting Room , Campbeltown, Skottland
2. Hazelburn, 48,6% , The Tasting Room , Campbeltown, Skottland
3. Springbank, 49,2% , The Tasting Room , Campbeltown, Skottland
4. Longrow, 48% , The Tasting Room , Campbeltown, Skottland

Dessa flaskor inhandlades vid MALTEs förra resa till Skottland. Vi hittade dessa i Cadenheads Whiskyshop i Campbeltown efter en rundtur med Frank McHardy. Du kan läsa mer om denna dag här. Efter som vi hade en tunna liggande på Springbank under många år så har vi en speciell förkärlek för denna plats.

Detta var en fantastisk provning. Alla satt och njöt i fulla drag av dessa whisky. Tror aldrig det har dröjt så långt in på kvällen innan glasen var tomma. Kilkerran var den som överraskade mest. Kilkerran produceras på Glengyle destilleri men eftersom det namnet är upptaget av en blended malt whisky så heter deras whisky Kilkerran. Till hösten kommer det att komma en 12-åring som kommer att vara deras standard release. På Springbank destilleri produceras Hazelburn, Springbank och Longrow. Det som skiljer är att Hazelburn är en orökig whisky som destilleras tre gånger medan Springbank är en mellanrökig whisky som destilleras 2,5 gång och slutligen är Longrow deras mest rökiga variant som destilleras två gånger.

Till kvällens öl serverades det pizzabullar. Till kaffet var det chokladmuffins som gällde.

SKOTTLAND – SEE YOU SOON !!!!!!!!!!!!!!